MENY
Jag är ingen trogen följare av Lyxfällan, men visst händer det att man ser det då och då. Framför allt den första kvarten, då det stärker självkänslan.
Det är under den första kvarten deltagarna berättar om sina skulder, hur de ser på pengar, hur de behandlar räkningar och så vidare.
Under den kvarten känner jag mig i jämförelse väldigt Intelligent, då jag faktiskt är kapabel att både öppna posten som innehåller räkningar och även betala dem.
Jag känner mig även väldigt ekonomiskt sinnad, då jag aldrig ens haft tankar på att ta ett SMS-lån för att köpa en pizza.
Och slutligen känner jag mig väldigt modemedveten, då jag inte äger och aldrig haft för avsikt att äga ett par foppa-tofflor, vilket brukar vara en av de stadigaste ingredienserna i deltagarnas klädsel. Gärna i kombination med mjukisbyxor.
Hur kommer det sig då att jag börjar skriva om Lyxfällan? kanske någon undrar. Skulle inte det här vara en blogg om mitt försök till ett nyttigare liv och en förhoppning om mindre fluffig kropp?
Jag minns ett avsnitt av Lyxfällan, där programledarna kom till en tjej och gick igenom hennes senaste transaktioner och upptäckte att hon hade gjort av med ganska mycket pengar bara någon dag innan.
När de frågade henne vad det berodde på svarade hon:
"Jag visste att när ni kom så skulle ni förbjuda mig att fortsätta shoppa, så jag passade på innan."
Och här kommer min liknelse med mitt eget liv in.
Jag har ju en längre tid kört med tjockis-dag en gång i veckan, och ätit nyttigt resterande dagar. De sista veckorna innan Jul sprack det dessvärre. Det har varit en ovanligt stressig och jobbig December i år, och varken tid eller motivation har funnits till det nyttiga liv jag har för avsikt att leva. Det har blivit energidryck i alldeles för stora mängder och betydligt oftare än en gång i veckan, det har även blivit en del onyttig mat då och då. Dessutom har träningen blivit lidande och ibland bortprioriterad. Jag är inte helt nöjd med utvecklingen.
Nu är dock Julen över, och så fort även Nyår är avklarat kan livet återgå till mindre stressfullt och mindre "krav" på att socialt äta, dricka och fika onyttigheter, och därmed är även tanken att återgå till mitt nyttiga leverne inom räckhåll.
Man skulle ju då kunna tro att jag börjar trappa ner på onyttigheterna för att det inte ska bli så stor omställning efter Nyår. Så fel man kan tro...
Ska jag ändå köra igång med min tråkiga lax, quinoa och vatten om några dagar så kan jag minsann unna mig att lyxa de här sista dagarna innan, verkar jag ha övertalat mig själv. För här sitter jag med en kall Monster medan jag skriver det här.
Och precis som blondinen i Lyxfällan skjuter jag alltså problemet framför mig trots att jag mycket väl vet att det inte är speciellt smart. Hade jag alltså haft en sämre ekonomi hade jag varit en stark kandidat till deltagande programmet.
Med tanke på mitt Nyårslöfte som jag tänker avge den här Nyårsafton har jag inte så mycket annat val än att verkligen ta tag i träning och kost. Och vad mitt Nyårslöfte går ut på kommer jag avslöja i första bloggen efter Nyårsafton. Cliffhanger... ;)
Angående Nyårslöfte. Årets löfte var att inte äta ostbågar på hela året. Ett Nyårslöfte som fick många skeptiska blickar och kommentarer, och jag tror inte att det var någon som trodde på min karaktär.
Titti lovade att om jag klarade av det så skulle hon följa med och springa parkrun minst tre gånger under 2019. Ytterligare lite motivation att verkligen klara av mitt löfte alltså.
Nu har det gått några månader sedan Titti insåg att min karaktär var starkare än vad min omgivning trodde. Hon gjorde dock ett sista försök, och det här är Julklappen jag fick av henne.
God Jul från Titti...
Elva påsar ostbågar av olika sort. Själv hävdar Titti att hon inte alls försöker påverka mig att äta ostbågar före Nyår, utan att hon bara ville vara snäll så att jag har ostbågar tillgänglinga när Nyårslöftet är avklarat. Jo tjena...
När jag på Juldagsmorgonen kom ut i köket och möttes av alla påsar (jag hade bara ställt lådan med Julklappar på golvet när jag kom hem, med avsikt att plocka i ordning dagen efter) var det gansk svårt att motstå att smaka lite. Det var nog ett av de svåraste tillfällena under det här året, men jag höll emot, och nu räknar jag ner till nya året. Övriga Nyårsfirare kan skåla i champagne bäst de vill. Den första Januari 2019 klockan 00.01 tänker den här ynglingen fira in året med ostbågar. Punkt.
Bland övriga Julklappar fick jag en Shinsuke Nakamura-tröja. Ytterligaren en anledning till att ta tag i träningen igen. Hur skulle det se ut om jag kommer med den här tröjan och är svag liksom? ;)
Trots mycket gnäll från mig har det iallafall blivit lite träning även den här veckan. Dock bara de två traditions-träningarna. Dels "Dagen-före-Julafton"-cyklingen, som inte helt överraskande infaller den 23 December. I år blev den cyklingen strax över tre mil och i en temperatur som gjorde att jag längtade hem redan innan jag hade lämnat garaget. Och självklart blev det även en Julaftons-löpning, som alltså utfördes den 24 December. Även den genomfördes i alldeles för kall temperatur för att vara njutningsfull, men resulterade iallafall i 9,7 km och i det närmaste förfrusna ben.
Som om inte mitt kommande Nyårslöfte är skäl nog för att gå ner i vikt och komma i form så gjorde jag något igår som borde motivera mig ytterligare. Jag beställde en tröja i storlek Small.
Japp, det kommer ju aldrig gå, tänkte jag först. Men kanske. Det var på rea och enda storleken som fanns kvar var Small. Och eftersom det är amerikanska storlekar så tänkte jag att den kanske är som en Europeisk Medium. Och kanske är jag inte helt verklighetsförankrad i mina förhoppningar.
Men vi får väl se om ca två veckor om jag hade rätt. Jag lovar att uppdatera i det fallet, oavsett hur resultatet blir.
Ytterligare en cliffhanger alltså, och ytterligare en anledning till att följa den bloggen, trots en smärre dipp i skrivandet för tillfället.
Men nu är det dags för en kall Frank's. Det är ju bara fyra dagar kvar att gottande ;)
0