MENY
1 september 2018
Idag är det Lördag, en dag som i vanliga fall innebär tjockisdagen, då jag får äta och dricka vad jag vill. Dock inte idag. Imorgon är det dags för Kilsbergen Trailrun; 14 km terränglöpning, och det känns som en dum idé att proppa sig full med gottis kvällen innan, så att man knappt orkar röra sig dagen efter. Min tjockisdag får därför flyttas till imorgon, efter loppet. Fast en Red Bull till morgondagens frukost kan nog slinka ner.
Som vanligt ser jag på min tjockisdag mest fram emot att få dricka Frank's. Såååå gott och uppenbarligen farligt beroendeframkallande. Jag kan faktiskt inte komma på något som är så gott som en kall Frank's.
Även om Lördagen inte innebar tjockisdag den här veckan, så har åtminstone en Lördagstradition genomförts. Parkrun så klart, och jag gjorde idag min 60:e parkrun, vilket innebär att jag fortfarande är den i Örebro som har gjort flest.
Med tanke på morgondagens lopp hade jag redan innan start bestämt att ta det lugnt vid dagens löpning.
Lars, som också är anmäld till Kilsbergen Trailrun imorgon, frågade hur jag hade planerat dagens parkrun.
Jag svarade sanningsenligt att jag tänkte ta det lugnt.
"Hur lugnt då?" undrade Lars.
"Någonstans mellan 25-27 minuter", svarade jag.
"Oj, såååå lugnt?"
"Ja, jag sparar mig till imorgon".
"Jag ska också ta det lugnt", sa Stefan Löfven. Eller oj... nu blandade jag visst ihop lögnarna som man inte kan lita på. Lars menade jag ju.
Och när starten gick joggade jag iväg samtidigt som jag såg Lars vita tröja försvinna en bra bit fram.
Jag som den ärliga människa jag är kom i mål på strax över 25 minuter, exakt som jag sagt att jag skulle.
Och lögnar-Lars slog PB.
Grattis, eller nåt...
Igår kväll kollade jag på "3 headed shark attack". Denna fantastiska film om en haj med tre huvuden. Att den inte blev Oscars-nominerad är ett mysterium.
Jag lade då märke till något jag aldrig tänkt på tidigare när jag kollat haj-filmer. Det är naturligtvis många scener med folk som ska försöka simma ifrån hajen, ska försöka simma till någon båt, ska simma till någon strand o.s.v. Och varje gång det hände i filmen tänkte jag på att de har ju helt fel teknik när de simmar.
Trots att jag känner att jag är helt förvirrad när det gäller simning har jag uppenbarligen ändå under lektionerna lärt mig mer än jag tror. Jag har åtminstone kommit så långt så att jag ser när folk gör fel. Alltid något.
Imorgon är det som sagt dags för Kilsbergen Trailrun. Om jag är nervös? Har Påven lustig hatt?
Natten till idag drömde jag t.o.m. en förvirrad dröm om loppet.
Det var strax dags för start, och jag stod i kö med massa andra löpare för att hämta ut nummerlappen.
Då kommer en svart kombi i hög hastighet och kör förbi kön, och våran ekonomichef Nyström hoppar ut. Han ser stressad ut och ropar att han har tappat bort kameran. Som det verkar ska han vara fotograf på loppet.
Funktionärerna som ska lämna ut nummerlapparna lämnar borden och förvsinner, och ingen får någon nummerlapp.
Efter det är det ett glapp i drömmen och vi är helt plötsligt ute och springer i skogen, och jag är irriterad för att Nyström har gjort så att jag inte har någon nummerlapp och därmed inte kommer få någon registrerad tid på loppet.
Efter att ha sprungit ett tag är jag plötsligt ensam i skogen och kommer fram till en stege som går upp till ett fönster i ett hus. Jag klättrar upp där och där sitter en kille som säger att det är den vägen som loppet går. Alltså genom fönstret och genom deras vardagsrum tills jag kommer ut på andra sidan huset och fortsätter i skogen. Och där någonstans vaknade jag.
Som sagt; jag är nervös för morgondagen. Håll tummarna för att inte Nyström sladdar in och sabbar nummerlapps-utdelningen...
0