Micke

 

I natt när vi satt framför TV:n och väntade på att höra "Ring klocka ring" hade jag en prioritering som var lite större än övriga.

När klockan på TV:n började räkna ner till tolvslaget började champagnen hällas upp, folk samlades i vardagsrummet. Och jag plockade upp en påse ostbågar. När klockan slagit sina tolv slag drack de andra sin champagne. Jag tog min första ostbåge på ett år. Följt av fler ostbågar, som fick sköljas ner av champagnen. Och sedan var det dags att krama omgivningen och önska Gott Nytt År.

Mitt Nyårslöfte under 2018 hade alltså lyckats, trots flertalet folks skeptiska tankar om min karaktär.

Från 30 December 2017 till 1 Januari 2019 åts inte en enda ostbåge.

Nu har jag ätit två påsar. Det var kanske inte så smart. Men man kan inte vara smart varje dag.

Därav känner jag mig extra fet just nu. Men jag får så klart skylla mig själv, och jag har inga som helst planer på att fortsätta detta tjockis-liv, utan det är nyhetens behag, att äntligen få äta det jag har hållit mig ifrån under ett helt år. Imorgon är en ny dag, och då kör jag igång med "tråkig" kost igen.

 

Jag brukar klara av att hålla mina Nyårslöften. De brukar oftast bestå av att inte äta eller dricka något onyttigt under året; t.ex ett år utan energidryck, ett år utan Dr Pepper eller som senast; ett år utan ostbågar.

Min karaktär är väl rätt bra när jag väl bestämt mig.

Årets Nyårslöfte är av en lite svårare sort, då det inte bara innebär att hålla mig borta från något, utan att verkligen prestera något.

 

Den här bilden är från den löparrunda då jag för några år sedan tog nytt PB på fem kilometer.